Thanksgiving.
Den här veckan har det varit thanksgiving, en högtid som endast firas av USA och Kanada. Högtiden var från början en skördesfestival och en chans att visa tacksamhet i allmänhet. Därför tänkte jag passa på att säga några väl valda ord.
Vänner är något som man ofta tar för givet, vi uttrycker nästan aldrig tacksamhet över att de finns där för oss. Sällan talar vi om för dem hur mycket vi tycker om dem, eftersom att vi antar att de redan vet. Men vad vi inte förstår är kraften i det sagda ordet. Den här helgen har jag bringats till tårar, rörd av den tillgivenhet andra visat mig och samtidigt rört andra med samma känslor.
Kom ihåg att du är värdefull, som min kära faster alltid säger. Och vad än andra säger så finns jag alltid här för dig!
Jessica, Elina, Evelina, Elina och Fred, jag vill tacka er för att ni gjort min helg underbar. Jag har skrattat och gråtit, längtat hem och känt att livet är det bästa som finns. Med er är världen en fantastisk plats, var jag än befinner mig.
Bilder från Thanksgiving...
Vänner är något som man ofta tar för givet, vi uttrycker nästan aldrig tacksamhet över att de finns där för oss. Sällan talar vi om för dem hur mycket vi tycker om dem, eftersom att vi antar att de redan vet. Men vad vi inte förstår är kraften i det sagda ordet. Den här helgen har jag bringats till tårar, rörd av den tillgivenhet andra visat mig och samtidigt rört andra med samma känslor.
Kom ihåg att du är värdefull, som min kära faster alltid säger. Och vad än andra säger så finns jag alltid här för dig!
Jessica, Elina, Evelina, Elina och Fred, jag vill tacka er för att ni gjort min helg underbar. Jag har skrattat och gråtit, längtat hem och känt att livet är det bästa som finns. Med er är världen en fantastisk plats, var jag än befinner mig.
Bilder från Thanksgiving...
Jag vet, jag vet...
Återigen ber jag om ursäkt för mitt sena inlägg. Det skulle legat uppe i söndags, men bryter man en vana så blir det ju så här sägs det.
Förra veckan var i alla fall inte alltför händelserik. Jag skrev upp mig på spanska kurs på ocean county college (OCC) som kostade mig 722 dollar. Inte alltför trevligt, men man får ju uppoffra om man vill uppleva.
"Enjoy the ride while your on it." Johnny Depp
Skriver min sista uppsats från Silver Bay om honom, har fått reda på rätt så mycket om min största idol. Han röker och har knarkat, han hoppade av skolan och startade rock band, han skar sig själv osv. Men han uppväger sitt forna liv med smarta citat och underhållande uppträdanden. Still my favourite!
Det här är min inledning till uppsatsen:
Oh Johnny
On the 9th of June in 1963, a miracle happened. A miracle similar to that of why we celebrate Christmas. John Christopher Depp, Sr. and Betty Sue Depp gave birth to a boy. What they did not know was that this boy was to become a splendid musician, the sexiest man alive and the best freaking actor this world has ever seen. This all took place in Owensboro, Kentucky forty-six years ago…
De som läser uppsatsen kommer tro att jag är värsta stalkern...
Annars har jag besökt biografen två gånger den här helgen, New Moon båda gångerna. Första gången jag såg den hade jag tårar i ögonen och glada fjärilar i magen. Andra gången var mer utav en umgås med värdfamiljen grej.
Mycket skoj.
Igår var Annie hemma från skolan så vi spelade Scrabble (Alfapet) och här får ni en bild på mitt mästerdrag, ordet som gav mig 54 poäng och som tog hem vinsten!
Bohemian! Träffade diverse ord- och bokstavspoängrutor.
Thanksgiving på torsdag! :)
All you need is love!
Jag har alldeles nyss kommit hem från ett skrattfyllt, fnissigt och glatt biobesök. Jag kan inte för en sekund förstå varför jag hållt mig till ett biobesök i månaden, give or take, hemma i världens bästa land. Filmens underbara värld har ännu en gång lyckats rycka mig ur min slummer och hissat min humörflagga i topp. Om jag någonsin ska hitta den där lyckligt lottade att spendera resten av mitt liv med så lär han ju sitta på sätet jämte mig i en biosalong. Film är och kommer för alltid att förbli ett av mina största nöjen!
Maj 2009!!! Jädrar vad sega amerikanarna var med en utav årets bästa filmer, de uppskattar ju inte ren och skär humor.
Denna gången var det filmen Pirate Radio (också kallad The Boat That Rocked) som fick mina mungipor att höjas. Filmen är producerad av en nya zeeländare, men det kunde mycket gärna varit en britt med tanke på den klockrena humorn, eller snarare den lite mer filthy humorn som framstod. Bra skådespelare, bra soundtrack och där var även ett till mysterium; varför har jag inte tänkt på att lyssna på 60-tals rock förut?!
Jag menar, The Beatles är super så varför skulle inte andra gamla lirare vara det med?
The downside med filmen, och andra filmer som den här, är det extrema suget man får efter en kille. Suget, suget... era snuskiga stackare, suget efter kärleken! Är det ingen som känner mig?
Jag saknar att kunna blicka in i någons ögon och känna att det här är den vackraste personen i världen, att kunna sova jämte någon man älskar och känna hur han drar mig intill sig, att bli kysst av någon för att han vill, för att han älskar mig för precis den jag är (geek, filmfreak och bokmal i allt). Jag vill känna mig älskad av världens bästa människa.
Elina och Fred, jag är så glad för er skull.
Det här är inledingen till en av mina läxor här borta, och jag tycker det passar in här med tanke på att ni precis fått ta del av den förtrollande värld som är min hjärna.
Written on these papers are crucial information to find the key to Veronica Jonsson’s mind, it’s a real cipher. Even with the secret bound in this essay there is no telling what really goes on inside that head. What we think and believe constantly changes depending on the people and the environment around us. Our experiences determine who we are about to become and there is no doubt that even though I’ve only spent three months in this country, it has definitely changed me. This is my story.
För alla er kärlekskranka där ute, you are not alone!
http://www.youtube.com/watch?v=cxbFLYa0_bw
Maj 2009!!! Jädrar vad sega amerikanarna var med en utav årets bästa filmer, de uppskattar ju inte ren och skär humor.
Denna gången var det filmen Pirate Radio (också kallad The Boat That Rocked) som fick mina mungipor att höjas. Filmen är producerad av en nya zeeländare, men det kunde mycket gärna varit en britt med tanke på den klockrena humorn, eller snarare den lite mer filthy humorn som framstod. Bra skådespelare, bra soundtrack och där var även ett till mysterium; varför har jag inte tänkt på att lyssna på 60-tals rock förut?!
Jag menar, The Beatles är super så varför skulle inte andra gamla lirare vara det med?
The downside med filmen, och andra filmer som den här, är det extrema suget man får efter en kille. Suget, suget... era snuskiga stackare, suget efter kärleken! Är det ingen som känner mig?
Jag saknar att kunna blicka in i någons ögon och känna att det här är den vackraste personen i världen, att kunna sova jämte någon man älskar och känna hur han drar mig intill sig, att bli kysst av någon för att han vill, för att han älskar mig för precis den jag är (geek, filmfreak och bokmal i allt). Jag vill känna mig älskad av världens bästa människa.
Elina och Fred, jag är så glad för er skull.
Det här är inledingen till en av mina läxor här borta, och jag tycker det passar in här med tanke på att ni precis fått ta del av den förtrollande värld som är min hjärna.
Written on these papers are crucial information to find the key to Veronica Jonsson’s mind, it’s a real cipher. Even with the secret bound in this essay there is no telling what really goes on inside that head. What we think and believe constantly changes depending on the people and the environment around us. Our experiences determine who we are about to become and there is no doubt that even though I’ve only spent three months in this country, it has definitely changed me. This is my story.
För alla er kärlekskranka där ute, you are not alone!
http://www.youtube.com/watch?v=cxbFLYa0_bw
Time flies...
Förra veckan gick otroligt snabbt, kan ha vart för att jag för det mesta hade roligt och alla vet att tiden alltid går snabbare när man har roligt. Barnen var lediga från skolan och föräldrarna hade tagit ledigt från jobbet, detta så att familjen kunde åka iväg på en liten semester till Rhode Island. Jag var hemma som hundvakt som ni redan vet.
Tisdagkväll spenderade jag med Nick, Onsdag med godis, Bleach och filmer och Torsdagkväll var jag ute med Joe och hans vänner. Vi åt pizza, drack Smirnoff och såg Drag me to hell (som var otroligt äcklig, äcklig som i gammal trasa äcklig). Alltid lika roligt att spendera tid med Joe, vi är precis likadana. Lugna, lätt till skratt och förmågan att aldrig bli arg. Häromdagen ringde han och frågade om inte jag och Alex när min familj kommer över inte ville följa med honom och bergsklättra, hur snäll är han inte! Jag sa att Alex kommer älska det, han är ju uppför den väggen på två röda.
Den här helgen har jag spenderat med Maria och Jojo, vi har sett film, vinat och pratat. Pratat om livet och hur det kunde sett ut, om minnen från Gymnasiet och framtiden. Är glad att jag hittat nya underbara vänner :)
Tisdagkväll spenderade jag med Nick, Onsdag med godis, Bleach och filmer och Torsdagkväll var jag ute med Joe och hans vänner. Vi åt pizza, drack Smirnoff och såg Drag me to hell (som var otroligt äcklig, äcklig som i gammal trasa äcklig). Alltid lika roligt att spendera tid med Joe, vi är precis likadana. Lugna, lätt till skratt och förmågan att aldrig bli arg. Häromdagen ringde han och frågade om inte jag och Alex när min familj kommer över inte ville följa med honom och bergsklättra, hur snäll är han inte! Jag sa att Alex kommer älska det, han är ju uppför den väggen på två röda.
Den här helgen har jag spenderat med Maria och Jojo, vi har sett film, vinat och pratat. Pratat om livet och hur det kunde sett ut, om minnen från Gymnasiet och framtiden. Är glad att jag hittat nya underbara vänner :)
Barndomens soliga dagar.
Först av allt vill jag be om ursäkt över att ha brutit mitt löfte om ett inlägg varje söndag, men ni ska veta att det finns en fullkomligt resonabel förklaring... Jag hade helt enkelt alldeles för roligt med att spela the Sims 3 med Elina för att hinna med att skriva ett ynka ord. Men, bättre sent än aldrig brukar man ju säga.
Även jag har nu the Sims 3 på min dator, vilket jag är väldigt glad över. Jag ska nämligen vara ensam hemma med hunden i tre dagar, start för en timma sedan, och jag vill ju sysselsätta mig på något sätt. Ikväll ska Nick komma hit och se på film och på torsdag kväll ska jag återigen ut på bio med Joe och Co.
Nu kommer då lite bilder från Halloween här borta, huset mitt emot vann med stormsteg, de hade dockor och skrämmande ljudeffekter och tom. en Hannibal Lecter! Jag sprang med förtjusning över till deras hus och brände av en mängd bilder. Framåt kvällen gick jag endast efter en hop med monster, smurfar och ninjor som sprang från hus till hus i jakt på godis. Godis som jag ser nu fortfarande hänger kvar på köksdörren, annat var det i mina ungdomsdagar då man åt allt samma dag som man införskaffade det. Att spela the Sims drar fram så många härliga minnen från min bank av barndomsdagar. Ah, om man ändå kunde vara ung igen^^
Jag säger då det mamma, att när jag skaffar ungar så kommer de få tillbringa mycket tid med dig. Jag tycker du gjort ett så bra jobb med att uppfostra mig och Alex, vi är artiga, vi vet hur vi ska ta hand om oss själva, vi må vara lata men det är något jag kan leva med...
Nä nog pratat, hoppas ni tycker bilderna är skrämmande!
Även jag har nu the Sims 3 på min dator, vilket jag är väldigt glad över. Jag ska nämligen vara ensam hemma med hunden i tre dagar, start för en timma sedan, och jag vill ju sysselsätta mig på något sätt. Ikväll ska Nick komma hit och se på film och på torsdag kväll ska jag återigen ut på bio med Joe och Co.
Nu kommer då lite bilder från Halloween här borta, huset mitt emot vann med stormsteg, de hade dockor och skrämmande ljudeffekter och tom. en Hannibal Lecter! Jag sprang med förtjusning över till deras hus och brände av en mängd bilder. Framåt kvällen gick jag endast efter en hop med monster, smurfar och ninjor som sprang från hus till hus i jakt på godis. Godis som jag ser nu fortfarande hänger kvar på köksdörren, annat var det i mina ungdomsdagar då man åt allt samma dag som man införskaffade det. Att spela the Sims drar fram så många härliga minnen från min bank av barndomsdagar. Ah, om man ändå kunde vara ung igen^^
Jag säger då det mamma, att när jag skaffar ungar så kommer de få tillbringa mycket tid med dig. Jag tycker du gjort ett så bra jobb med att uppfostra mig och Alex, vi är artiga, vi vet hur vi ska ta hand om oss själva, vi må vara lata men det är något jag kan leva med...
Nä nog pratat, hoppas ni tycker bilderna är skrämmande!
Extra inlägg
Så jag ska nu berätta den spännande historien om min helg på Silver Bay Campus, men först tänkte jag chocka er med hur vacker hösten är här borta...
Det här var då gänget som åkte, från vänster: Jojo, Sophie, Marlies, Doro und Ich^^ De är alla tyskar, så lite tyska har jag fått lyssna på den senaste helgen och även lärt ut lite svenska. Jag kan ju ord som verpisst dich, och fick dichens knee, så då är det ju bara mer än rätt att sprida kunskapen om det vackra svenska språket till fyra oskyldiga tyskar.
Helgen började med en 7 timmars bilresa (det skulle egentligen ta 5 timmar) upp till Albany, NY. Mycket underhållande, med mig som chaufför. När vi väl kom fram fick vi nyckel till vårt rum, och skriva upp våra namn på de kurser vi ville läsa. Kurserna var t.ex. Optical Illusions, Creative Reading, USA and the World, The Criminal Justice System, Photography etc. alltså bara roliga kurser på 1 och en halv timma vardera. Det enda man behövde göra var att dyka upp och sitta med. Jag ska nu endast skriva två uppsatser och voila, 3 credits (vi ska samla 6 credits det här året).
Första natten somnade vi snabbt efter vår bilfärd. Andra natten däremot var lite mer spännande. Efter en hel dag fylld med lektioner och fantastisk frukost, lunch och middag skulle vi få en guidad tur i the Haunted House! Ooooh!
Bild nedan.
Vi fick först stanna utanför och höra hur de andra grupperna skrek där inne, medan vår guide berättade om husets historia, om hur någon hade dött inne i Paine Hall, Mr Paine hade hängt sig själv och innan dess stuckit en kniv i sin frus hjärta. Allt för att bygga upp stämningen, och nog hjälpte det. Riktigt rolig runda, med monster och tomma rum (det var faktiskt att stå med hela min sida mot en öppen mörk yta som skrämde mig mest, det är det vi inte vet som är hemskast) jag ville helst stå ihopkurad inne i mitten, men självklart ville guiden att vi skulle gå längst fram. Jag sprang tom. på tjejen framför mig när ett utav monstren skrämde mig^^
Efter rundan gick alla och bytte om, det skulle nämligen bli ett halloween disco. Hur jag såg ut ser ni nedan...
Efter discot skulle vi gå och lägga oss, men på vägen upp träffade vi ett gäng killar som vi började prata med. Slutade med att vi pratade med dem till klockan 3 på natten innan vi tillslut gick och lade oss (mysigt för mig som skulle köra). Men men, kan ju bara skylla mig själv.
Söndagen innehöll någon mer lektion och lunch sedan var det dags att köra hem igen. Tur att jag hade med mig Jojo säger jag bara, de andra somnade sött i baksätet och Jojo fick i uppdrag att hålla mig vaken där fram^^ Mycket falksång, ett under att de andra kunde sova...
På vägen hem körde vi igenom en stad, och när vi kom över en kulle så fick vi oss allt en underlig syn, en uppspärrade ögon, hakan faller till bröstet typ av syn. Mitt inne i staden, delad av motorvägen, var en enorm kyrkogård. Nedan finns en bild som Jojo tog ut ur fönstret... Den var enorm, kändes väldigt sorgset att köra därigenom.
Jag hade trots kyrkogården en helt underbar helg!
Det här var då gänget som åkte, från vänster: Jojo, Sophie, Marlies, Doro und Ich^^ De är alla tyskar, så lite tyska har jag fått lyssna på den senaste helgen och även lärt ut lite svenska. Jag kan ju ord som verpisst dich, och fick dichens knee, så då är det ju bara mer än rätt att sprida kunskapen om det vackra svenska språket till fyra oskyldiga tyskar.
Helgen började med en 7 timmars bilresa (det skulle egentligen ta 5 timmar) upp till Albany, NY. Mycket underhållande, med mig som chaufför. När vi väl kom fram fick vi nyckel till vårt rum, och skriva upp våra namn på de kurser vi ville läsa. Kurserna var t.ex. Optical Illusions, Creative Reading, USA and the World, The Criminal Justice System, Photography etc. alltså bara roliga kurser på 1 och en halv timma vardera. Det enda man behövde göra var att dyka upp och sitta med. Jag ska nu endast skriva två uppsatser och voila, 3 credits (vi ska samla 6 credits det här året).
Första natten somnade vi snabbt efter vår bilfärd. Andra natten däremot var lite mer spännande. Efter en hel dag fylld med lektioner och fantastisk frukost, lunch och middag skulle vi få en guidad tur i the Haunted House! Ooooh!
Bild nedan.
Vi fick först stanna utanför och höra hur de andra grupperna skrek där inne, medan vår guide berättade om husets historia, om hur någon hade dött inne i Paine Hall, Mr Paine hade hängt sig själv och innan dess stuckit en kniv i sin frus hjärta. Allt för att bygga upp stämningen, och nog hjälpte det. Riktigt rolig runda, med monster och tomma rum (det var faktiskt att stå med hela min sida mot en öppen mörk yta som skrämde mig mest, det är det vi inte vet som är hemskast) jag ville helst stå ihopkurad inne i mitten, men självklart ville guiden att vi skulle gå längst fram. Jag sprang tom. på tjejen framför mig när ett utav monstren skrämde mig^^
Efter rundan gick alla och bytte om, det skulle nämligen bli ett halloween disco. Hur jag såg ut ser ni nedan...
Efter discot skulle vi gå och lägga oss, men på vägen upp träffade vi ett gäng killar som vi började prata med. Slutade med att vi pratade med dem till klockan 3 på natten innan vi tillslut gick och lade oss (mysigt för mig som skulle köra). Men men, kan ju bara skylla mig själv.
Söndagen innehöll någon mer lektion och lunch sedan var det dags att köra hem igen. Tur att jag hade med mig Jojo säger jag bara, de andra somnade sött i baksätet och Jojo fick i uppdrag att hålla mig vaken där fram^^ Mycket falksång, ett under att de andra kunde sova...
På vägen hem körde vi igenom en stad, och när vi kom över en kulle så fick vi oss allt en underlig syn, en uppspärrade ögon, hakan faller till bröstet typ av syn. Mitt inne i staden, delad av motorvägen, var en enorm kyrkogård. Nedan finns en bild som Jojo tog ut ur fönstret... Den var enorm, kändes väldigt sorgset att köra därigenom.
Jag hade trots kyrkogården en helt underbar helg!
Schnell!
Hejsan hoppsan, har precis kommit hem från en 7 timmars bilresa från min helg i Silver Bay, har sagt hej till familjen och ska nu nana. Helgen var helt underbar, så underbar faktiskt att jag har bestämt mig för att bryta min regel med endast inlägg på söndagar och lägga ut ett extra... snarast!
Så fort jag fått bilderna från Jojo så kommer här ett färgsprakande halloween inlägg, hösten är verkligen vacker här borta.
Tune in again for the most beautiful and horrifying weekend adventure ever!
Så fort jag fått bilderna från Jojo så kommer här ett färgsprakande halloween inlägg, hösten är verkligen vacker här borta.
Tune in again for the most beautiful and horrifying weekend adventure ever!
Latare får man leta efter...
Usha, usha! Nästa helg är det Silver Bay, ett college för typ au pairer. Man går över en helg och sedan skriver man två uppsatser på 5 sidor vardera = 3 credits. Vi ska ju samla ihop 6 credits under vårt år här.
Det är inte så att jag inte vill åka, nä detta är nog en super rolig upplevelse vi ska ju tom. ha ett halloweenparty på lördagkvällen. Det är de där jävla uppsatserna som stör mig. Jag är så lat att jag inte orkar skriva dem, jag hade 6 timmar att inte göra något alls på igår och istället för att göra uppsatserna så såg jag på film. Dåligt!
Det tog dessutom en hel månad för mig att få tummen ur arslet och städa mitt rum... det tog 2 timmar.
Men men..
Annars har väl inte hänt så mycket. För er som är intresserade över hur saker utvecklade sig med Nick så kommer här en liten sammanfattning:
Efter många hintar bjöd han tillslut ut mig på en "date", nä mer utav en vänskaplig träff, bio helt enkelt. Vi såg Paranormal Activity och jag höll på att skita ner mig. Filmen var så hemsk att jag skakade när den var över, se trailern för där kan man se hur alla ser ut när de ser filmen. Hopkrupna till en boll med händerna över ansiktet och munnen halvöppen fall i fall att man behöver skrika^^
Sedan ingenting...
Nu har Nick varit modig dock och förklarat att han endast vill ha ett vänskapsförhållande, vilket är helt okej för mig. Vi har ju samma intressen så känner att det blir mycket film framöver, vilket är super okej!
Damn I love movies...
Så nu behöver ingen oroa sig över att jag inte kommer hem igen, jag lovar att om jag hittar prince charming over here så får han fanimej följa med hem till Sverige.
I alla fall, igår var jag och åt lunch med Jojo och det ska jag även göra nu. Ha det bra alla ni där hemma!
Och kom ihåg att jag är på Silver Bay nästa helg så att blogginlägget på söndagen kan bli försenat.
Puss & Kram
Det är inte så att jag inte vill åka, nä detta är nog en super rolig upplevelse vi ska ju tom. ha ett halloweenparty på lördagkvällen. Det är de där jävla uppsatserna som stör mig. Jag är så lat att jag inte orkar skriva dem, jag hade 6 timmar att inte göra något alls på igår och istället för att göra uppsatserna så såg jag på film. Dåligt!
Det tog dessutom en hel månad för mig att få tummen ur arslet och städa mitt rum... det tog 2 timmar.
Men men..
Annars har väl inte hänt så mycket. För er som är intresserade över hur saker utvecklade sig med Nick så kommer här en liten sammanfattning:
Efter många hintar bjöd han tillslut ut mig på en "date", nä mer utav en vänskaplig träff, bio helt enkelt. Vi såg Paranormal Activity och jag höll på att skita ner mig. Filmen var så hemsk att jag skakade när den var över, se trailern för där kan man se hur alla ser ut när de ser filmen. Hopkrupna till en boll med händerna över ansiktet och munnen halvöppen fall i fall att man behöver skrika^^
Sedan ingenting...
Nu har Nick varit modig dock och förklarat att han endast vill ha ett vänskapsförhållande, vilket är helt okej för mig. Vi har ju samma intressen så känner att det blir mycket film framöver, vilket är super okej!
Damn I love movies...
Så nu behöver ingen oroa sig över att jag inte kommer hem igen, jag lovar att om jag hittar prince charming over here så får han fanimej följa med hem till Sverige.
I alla fall, igår var jag och åt lunch med Jojo och det ska jag även göra nu. Ha det bra alla ni där hemma!
Och kom ihåg att jag är på Silver Bay nästa helg så att blogginlägget på söndagen kan bli försenat.
Puss & Kram
Shopping is the shit!
Idag var jag tvungen att skriva mitt inlägg på kvällen istället för på morgonen som jag brukar göra, jag ber därför om ursäkt för att ni får vänta en extra dag på den spännande fortsättningen på min resa^^
Idag åkte jag nämligen klockan 9 i morse till Pennsylvania där Mia bor. Vi har gått på samma skola hemma i Sverige sedan 7an och det var för omkring två veckor sedan som jag fick vetskap om att hon är au pair här på östsidan också. Det tar endast en och en halv timma att ta mig till Mia, vilket känns helt okej. Inte nära nog för en lunchträff men definitivt för en shoppingrunda^^
Jag köpte varmare kläder, en klänning värd att dö för och självklart kom jag ut med en kasse från Forever 21 också. Det var en mycket rolig dag, full av skratt och gymnasieminnen och jag ser fram emot att träffa Mia igen.
I onsdags åkte jag till Elina för ännu en hjärtevärmande myskväll. Vi såg på "So you think you can dance" och gjorde en underhållande trip till shop rite. Torsdagen spenderade vi i Cherry Hill Mall där vi skaffade oss en outfit för den stundande konserten (mer om det lite senare i inlägget, jag vet att många är nyfikna över min blind date...). Vi hittade båda coola kläder i en affär som heter Urban Outfitters, lite dyrt men som Elina sa; man kan tänka sig att bära alla kläderna de har där inne.
Så här blev sedan outfitsen till fredagens konsert:
Nu kommer den spännande historien om min och Elinas trip till Starland Ballroom (konserten):
Det hela började med att vi bestämde oss för att ta Elinas gps med oss i bilen, vilket var tur för det visade sig att vägen som jag hade tänkt ta var avstängd. Vi hade lite tid över så vi stannade vid Wawa och köpte lite mat. När jag satte mig i bilen igen så gick min klänning sönder!
Ånej, men ingen fara vi drog bara snabbt iväg till närmaste Walgreens och köpte säkerhetsnålar, the big kind^^ Problem solved.
Joe smsade och berättade vad Nick, hans kompis, hade för skrift på sin tröja. Så att vi skulle hitta varandra, och jag fick även avslöja att min klänning var lysande rosa.
När jag och Elina kom fram så blev vi märkta vid dörren med ett svart kryss på handen, detta indikerade att vi var under 21 och fick inte köpa alkohol. Vi satte oss ändock vid baren. Fast innan dess gick vi till toaletterna och jag måste säga att för ett ställe med plats för 500 - 1000 pers så hade de kungliga faciliteter...
Joe kom fram och pratade en stund, vi önskade honom lycka till med spelningen och följde nyfinka honom med blicken när han tog sig tillbaka till Nick. Nick är min längd, söt, mörkt hår, bruna ögon, lockigt hår och han har en tatuering på axeln i form av en ödla med en gitarr. Ingen panik, jag har inte sett honom naken, jag har inte ens träffat honom än... den här informationen har jag fått från underverket facebook. Gjort för blyga killar som Nick, han vågade inte gå fram och säga hej för han var osäker på vem av personerna vid baren som var jag... hmm...
I alla fall, Joes band var grymt bra!
Joe gav Nick mitt nummer och vi har smsat sedan dess... nu återstår bara att se ifall han vågar ta modet till sig att bjuda ut mig. I've put myself out there, now it's your turn sonny!
The new me.
Den här veckan har gått super snabbt, känns som om det var igår jag var på bio med Elina (var iofs på bio igår också, but that's not the point). Som många kanske har förstått så är bio en utav mina favoritsysselsättningar, så alla killar som någon gång har tänkt bjuda ut mig, there's a hint ;)
Den här veckan har antagligen gått väldigt fort eftersom att Jen har vart hemma igen, detta kommer även vara fallet nästa vecka (Jippi!) Jag är ju fruktansvärt lat, men vem tycker inte om att vara ledig?
Många undrar kanske över min rubrik, här kommer en bild på den gamla Virre/Verre/Verra/Ronnie/Veronica^^
I tisdags förändrade jag det här långhåriga kråknästet till en äckligt cool rockstjärne frilla! Jag känner mig råsnygg, vilket passar super just nu. Föööör...
På fredag ska jag på min första konsert någonsin. Ett band kallat UFO ska spela, har aldrig hört talas om dem men det är inte för dem jag går. Förbandet kallas Infernophonic och trummisen är Daveys trumlärare Joe.
Joe är supertrevlig, det är han som hjälper mig med min tatuering och han gav mig två biljetter till priset av 1, detta innebär att Elina även också ska med. Joe har även en kompis som älskar film, precis som jag, han är 21 och söt. Joe vill para ihop oss^^
Haha spännande. Joe är för er som undrar 33 år gammal, han har världens bästa personlighet. Han är en person som jag kommer sakna när jag åker härifrån.
Så den här veckan ser vi fram emot Fredag, och möjligtvis söndag. Ska kanske till Philadelphia med Mia. Mia är också en föredetta Tranemo Gymnasieskolaelev. Även hon är au pair, vilket kom som en glad överraskning. Hoppas på att vi kan träffas snart.
Här kommer nu den efterlängtade efterbilden; Rockigt långt där fram, kortare baktill, mörkt med blonda enstaka slingor. I love rock n' roll, so put another dime in the jukebox baby!
Den här veckan har antagligen gått väldigt fort eftersom att Jen har vart hemma igen, detta kommer även vara fallet nästa vecka (Jippi!) Jag är ju fruktansvärt lat, men vem tycker inte om att vara ledig?
Många undrar kanske över min rubrik, här kommer en bild på den gamla Virre/Verre/Verra/Ronnie/Veronica^^
I tisdags förändrade jag det här långhåriga kråknästet till en äckligt cool rockstjärne frilla! Jag känner mig råsnygg, vilket passar super just nu. Föööör...
På fredag ska jag på min första konsert någonsin. Ett band kallat UFO ska spela, har aldrig hört talas om dem men det är inte för dem jag går. Förbandet kallas Infernophonic och trummisen är Daveys trumlärare Joe.
Joe är supertrevlig, det är han som hjälper mig med min tatuering och han gav mig två biljetter till priset av 1, detta innebär att Elina även också ska med. Joe har även en kompis som älskar film, precis som jag, han är 21 och söt. Joe vill para ihop oss^^
Haha spännande. Joe är för er som undrar 33 år gammal, han har världens bästa personlighet. Han är en person som jag kommer sakna när jag åker härifrån.
Så den här veckan ser vi fram emot Fredag, och möjligtvis söndag. Ska kanske till Philadelphia med Mia. Mia är också en föredetta Tranemo Gymnasieskolaelev. Även hon är au pair, vilket kom som en glad överraskning. Hoppas på att vi kan träffas snart.
Här kommer nu den efterlängtade efterbilden; Rockigt långt där fram, kortare baktill, mörkt med blonda enstaka slingor. I love rock n' roll, so put another dime in the jukebox baby!
Praise the moviemakers!
Den här veckan har sett precis likadan ut, det enda nya som har hänt är att Daveys trumlärare Joe har bjudit mig och Elina på konsert och han frågade även; "Om du inte redan sett alla filmer på bio så får du gärna följa med mig och mina vänner när vi ska gå."
Interesting...
Det finns en kille i mitt grannskap som spelar gitarr utanför sin ytterdörr, i pyajamas :)
Eftersom att ingenting har hänt så tänkte jag berätta om något som slog mig med häpnad när jag kom hit. Det finns en liten stad som heter Lakewood här i närheten, det är där Jen jobbar som akutsjuksköterska och där som alla skottdraman sker.
Det är även här som alla judar har samlats. Judar här i USA är tydligen ortodoxa-judar, de klär sig traditionellt, dvs. helt i svart. Männen har stora hattar och gulliga små uppkrullade sideburns och familjerna består av 5 eller fler barn.
I Lakewood finns de överallt, det känns som om man är med i en film när man kör därigenom. Enastående!
Nu ska jag och Elina iväg och äta frukost på IHOP (Intenational House of Pancakes).
Ha det bäst därhemma! Saknar Sverige och dess torra luft!
Interesting...
Det finns en kille i mitt grannskap som spelar gitarr utanför sin ytterdörr, i pyajamas :)
Eftersom att ingenting har hänt så tänkte jag berätta om något som slog mig med häpnad när jag kom hit. Det finns en liten stad som heter Lakewood här i närheten, det är där Jen jobbar som akutsjuksköterska och där som alla skottdraman sker.
Det är även här som alla judar har samlats. Judar här i USA är tydligen ortodoxa-judar, de klär sig traditionellt, dvs. helt i svart. Männen har stora hattar och gulliga små uppkrullade sideburns och familjerna består av 5 eller fler barn.
I Lakewood finns de överallt, det känns som om man är med i en film när man kör därigenom. Enastående!
Nu ska jag och Elina iväg och äta frukost på IHOP (Intenational House of Pancakes).
Ha det bäst därhemma! Saknar Sverige och dess torra luft!
"Experiencing technical difficulties..."
Idag är det då den 20e september, detta innebär att jag nu spenderat exakt 2 månader här i USA. Bara 10 kvar ;) tänk vad tiden går fort.
Den här veckan var Jen ledig onsdag och torsdag, vilket även resulterade i min ledighet. Därför hoppade jag snabbt in i bilen och drog iväg till min favoritperson i hela amerikat. Väl i Marlton åkte jag och Elina (it did go without saying, right?^^ ) till Ryans skola och plockade upp honom. Jag fick en första hands inblick i Elinas arbetsdag och samtidigt en trevlig dag. Sedan åkte vi och åt Kinamat, kyckling och svamp! Mmmm!
Dagen efter shoppade vi plånböckerna tomma, vilket i sig var en fröjd även fast ångesten senare kom krypande. Vårt möte, som alltid känns alldeles för kort, tog slut på torsdag eftermiddag.
Igår var jag iväg med Au Pairerna, det var en heldag fylld med spänning, glädje, diverse gottigheter och som slutade med total exhaustion. Vad kan nu ha frambringat en sådan känslofylld upplevelse? Jo...
Six Flags Great Adventure Theme Park!!!
Detta är en nöjespark med Berg- och Dalbanor i alla hörn. Den innehåller fartfyllda attraktioner som Nitro, Kingda Ka, El Toro, Bizzaro, The Great American Scream Machine, Batman, Superman, etc.
Min favorit måste nog ha vart El Toro, en träberg- och dalbana liknande Balder.
De är alltid så roliga och man får det där härliga suget i magen. Det där härliga suget i magen övergick nästan i smärta på Kingda Ka...
...som är den högsta och snabbaste berg- och dalbanan på jorden. Den härligaste attraktionen var Superman eller Bizarro. På Superman hängde man under tåget i en liggande ställning (precis som superman när han flyger^^) mycket häftig upplevelse. Superman var vår sista åkattraktion, and believe it or not men precis innan vi skulle komma in till stationen igen så fastnar tåget, vi sitter där i horisontal pose och blir lugnade av en attendent som säger att: "We are really sorry but we seem to be experiencing some technical difficulties". Jaha tänkte vi, det kunde ju vart värre, vagnen framför oss t.ex. hängde över någons spya. Mysigt...
Vi roade oss med kommentarer som; "Hang in there guys!", "I like hanging out with you." och "How's it hanging?!".
Här är lite bilder på tjejerna jag åkte med :)
Vi hade en mycket rolig helg och det hoppas jag att ni där hemma hade också!
Till' next time!
P.S. Ja det var hästen jag fokuserade på i förra inlägget, jag är ledsen men får tyvärr inte lägga upp några bilder på barnen eller huset. Har därför tagit bort sådana bilder från min blogg. Roligt att ni alla är intresserade måste jag säga, det gör mig glad att se att alla ni jag tänker på därhemma även tänker på mig :) Saknar er alla! <3
Den här veckan var Jen ledig onsdag och torsdag, vilket även resulterade i min ledighet. Därför hoppade jag snabbt in i bilen och drog iväg till min favoritperson i hela amerikat. Väl i Marlton åkte jag och Elina (it did go without saying, right?^^ ) till Ryans skola och plockade upp honom. Jag fick en första hands inblick i Elinas arbetsdag och samtidigt en trevlig dag. Sedan åkte vi och åt Kinamat, kyckling och svamp! Mmmm!
Dagen efter shoppade vi plånböckerna tomma, vilket i sig var en fröjd även fast ångesten senare kom krypande. Vårt möte, som alltid känns alldeles för kort, tog slut på torsdag eftermiddag.
Igår var jag iväg med Au Pairerna, det var en heldag fylld med spänning, glädje, diverse gottigheter och som slutade med total exhaustion. Vad kan nu ha frambringat en sådan känslofylld upplevelse? Jo...
Six Flags Great Adventure Theme Park!!!
Detta är en nöjespark med Berg- och Dalbanor i alla hörn. Den innehåller fartfyllda attraktioner som Nitro, Kingda Ka, El Toro, Bizzaro, The Great American Scream Machine, Batman, Superman, etc.
Min favorit måste nog ha vart El Toro, en träberg- och dalbana liknande Balder.
De är alltid så roliga och man får det där härliga suget i magen. Det där härliga suget i magen övergick nästan i smärta på Kingda Ka...
...som är den högsta och snabbaste berg- och dalbanan på jorden. Den härligaste attraktionen var Superman eller Bizarro. På Superman hängde man under tåget i en liggande ställning (precis som superman när han flyger^^) mycket häftig upplevelse. Superman var vår sista åkattraktion, and believe it or not men precis innan vi skulle komma in till stationen igen så fastnar tåget, vi sitter där i horisontal pose och blir lugnade av en attendent som säger att: "We are really sorry but we seem to be experiencing some technical difficulties". Jaha tänkte vi, det kunde ju vart värre, vagnen framför oss t.ex. hängde över någons spya. Mysigt...
Vi roade oss med kommentarer som; "Hang in there guys!", "I like hanging out with you." och "How's it hanging?!".
Här är lite bilder på tjejerna jag åkte med :)
Vi hade en mycket rolig helg och det hoppas jag att ni där hemma hade också!
Till' next time!
P.S. Ja det var hästen jag fokuserade på i förra inlägget, jag är ledsen men får tyvärr inte lägga upp några bilder på barnen eller huset. Har därför tagit bort sådana bilder från min blogg. Roligt att ni alla är intresserade måste jag säga, det gör mig glad att se att alla ni jag tänker på därhemma även tänker på mig :) Saknar er alla! <3
"Big Ol' Meany"
Veckorna bara flyger förbi nu när barnen går i skolan, jag har saker att göra hela tiden och då har tiden en tendens att dra iväg. Jag har nu följande schema:
Vakna kl 6, se till att Annie kommer med bussen 06.35
Elena och Davey vaknar mellan 7 och 8, deras buss kommer 08.50. Under morgontimmarna ser jag till att de klär på sig (innan de kommer ner, måste alltså sitta i bakhåll i trappan), äter och borstar tänderna. Jag gör även iordning lunchlådor till dem. Lunch i USA är sandwiches (var lite roligt när jag förklarade att det är frukost eller kvällsmat i Sverige)
När de åker med bussen har jag två timmars fri tid.
Då tvättar jag, städar rum och går ut och går, alternativt simmar.
Hämta Davey vid 11.45. Ta med han till the YMCA eller skridskorinken.
Elena och Annie kommer hem på eftermiddagen och då bara vi chillar^^
Den här veckan är för mig präglad av små roliga kommentarer, av Davey fick jag höra Big Ol' Meany, vilket fick mig att skratta och Elena förklarade att "du måste träffa vår äldsta barnvakt. Hon är gift nu... Du låter oss inte heller komma undan med något", haha detta tog jag som en komplimang. Hoppas att min strikthet är något positivt.
Idag var jag på Annies hästshow. Hon red jättebra, hoppade över hinder och visade upp sin häst.
Här kommer lite bilder på hästarna :)
Hoppas ni har det super därhemma!
Vakna kl 6, se till att Annie kommer med bussen 06.35
Elena och Davey vaknar mellan 7 och 8, deras buss kommer 08.50. Under morgontimmarna ser jag till att de klär på sig (innan de kommer ner, måste alltså sitta i bakhåll i trappan), äter och borstar tänderna. Jag gör även iordning lunchlådor till dem. Lunch i USA är sandwiches (var lite roligt när jag förklarade att det är frukost eller kvällsmat i Sverige)
När de åker med bussen har jag två timmars fri tid.
Då tvättar jag, städar rum och går ut och går, alternativt simmar.
Hämta Davey vid 11.45. Ta med han till the YMCA eller skridskorinken.
Elena och Annie kommer hem på eftermiddagen och då bara vi chillar^^
Den här veckan är för mig präglad av små roliga kommentarer, av Davey fick jag höra Big Ol' Meany, vilket fick mig att skratta och Elena förklarade att "du måste träffa vår äldsta barnvakt. Hon är gift nu... Du låter oss inte heller komma undan med något", haha detta tog jag som en komplimang. Hoppas att min strikthet är något positivt.
Idag var jag på Annies hästshow. Hon red jättebra, hoppade över hinder och visade upp sin häst.
Här kommer lite bilder på hästarna :)
Hoppas ni har det super därhemma!
Alas my friends, casuality is upon us.
Here we go again...
Jag vill inleda med att be om ursäkt för miss utav familjemedlemmar i mitt förra inlägg. När jag skrev det så visste jag att det var en probabilitet och därför stod jag länge på randen mellan att endast nämna "familjen" och låta dem som kände sig träffade känna precis så, eller att faktiskt nämna alla dem jag menade. I did the latter. Detta resulterade nu i vad jag visste det fanns risk för och i min hast blev alla dem jag tänkte på i mitt alltför kvicktänkta sinne inte nedskrivna. Så mormor, farfar, mina två morbröder + respektive, jag ber om ursäkt. Självklart var ni menade att finnas med där så att resten av världen kan beskåda dem jag håller kärt. Nu hoppas jag innerligt att det inte var någon mer som jag missade.
Precis nu sitter jag i Elinas rum i familjen Blocks hus, de senaste helgerna har jag spenderat med Elina och samitidigt haft tid till att umgås med de tyska au pairerna. Denna helgen är inget undantag. Igår mumsade jag och Elina på nötter till Pirates of the Caribbean och ikväll ska jag möjligtvis mumsa popcorn tillsammans med Jojo.
Denna veckan började barnen skolan och Jen var ledig onsdag och torsdag. Detta resulterade i min ledighet. Jag har knappt gjort ett piss den här veckan, förutom att plocka upp Davey efter skolan och köra han till sin trumlektion. Joe, hans lärare (killen som hjälper mig med min tatuering), visade mig nu det nästan färdiga notbladet med min potentiella tauering. Den är grymt snygg. Det enda jag nu funderar över är om jag ska ha texten "I want to break free" under noterna (precis som i ett notblad) och vart jag ska placera tatueringen. Har ni några synpunkter så får ni gärna delge mig dem.
Jag kan nu även passa på att be om ursäkt för avsaknaden av bilder, men ni måste förstå att leva här i USA inte är så glamoröst som man kan tänka sig. Jag har varken tid eller pengar att åka och se alla de saker jag vill se och att endast presentera bilder på brevlådor och samma gamla gata som jag lever på varje vecka är inte något jag vill. Jag må vara lat med kameran, men jag lovar er att den kommer fram så fort jag hittar något värdigt att fotografera.
Jag ska berätta en hemlighet... inge lite hopp om framtida bilder. Kom närmre... (visk, visk) det kan vara så att jag inom en månads tid, befinner mig uppe i frihetsgudinnan. Aha! Där lär kameran blixtra.
Tillsvidare får ni snällt vänta, medan jag tar mig igenom vardagen som för det mesta är densamma dag efter dag. Vad är egentligen meningen med livet?
Jag vill inleda med att be om ursäkt för miss utav familjemedlemmar i mitt förra inlägg. När jag skrev det så visste jag att det var en probabilitet och därför stod jag länge på randen mellan att endast nämna "familjen" och låta dem som kände sig träffade känna precis så, eller att faktiskt nämna alla dem jag menade. I did the latter. Detta resulterade nu i vad jag visste det fanns risk för och i min hast blev alla dem jag tänkte på i mitt alltför kvicktänkta sinne inte nedskrivna. Så mormor, farfar, mina två morbröder + respektive, jag ber om ursäkt. Självklart var ni menade att finnas med där så att resten av världen kan beskåda dem jag håller kärt. Nu hoppas jag innerligt att det inte var någon mer som jag missade.
Precis nu sitter jag i Elinas rum i familjen Blocks hus, de senaste helgerna har jag spenderat med Elina och samitidigt haft tid till att umgås med de tyska au pairerna. Denna helgen är inget undantag. Igår mumsade jag och Elina på nötter till Pirates of the Caribbean och ikväll ska jag möjligtvis mumsa popcorn tillsammans med Jojo.
Denna veckan började barnen skolan och Jen var ledig onsdag och torsdag. Detta resulterade i min ledighet. Jag har knappt gjort ett piss den här veckan, förutom att plocka upp Davey efter skolan och köra han till sin trumlektion. Joe, hans lärare (killen som hjälper mig med min tatuering), visade mig nu det nästan färdiga notbladet med min potentiella tauering. Den är grymt snygg. Det enda jag nu funderar över är om jag ska ha texten "I want to break free" under noterna (precis som i ett notblad) och vart jag ska placera tatueringen. Har ni några synpunkter så får ni gärna delge mig dem.
Jag kan nu även passa på att be om ursäkt för avsaknaden av bilder, men ni måste förstå att leva här i USA inte är så glamoröst som man kan tänka sig. Jag har varken tid eller pengar att åka och se alla de saker jag vill se och att endast presentera bilder på brevlådor och samma gamla gata som jag lever på varje vecka är inte något jag vill. Jag må vara lat med kameran, men jag lovar er att den kommer fram så fort jag hittar något värdigt att fotografera.
Jag ska berätta en hemlighet... inge lite hopp om framtida bilder. Kom närmre... (visk, visk) det kan vara så att jag inom en månads tid, befinner mig uppe i frihetsgudinnan. Aha! Där lär kameran blixtra.
Tillsvidare får ni snällt vänta, medan jag tar mig igenom vardagen som för det mesta är densamma dag efter dag. Vad är egentligen meningen med livet?
"Lidande... en jädra massa lidande!"
Det hade Greven av Monte Cristo i Alexandre Dumas bok när han satt i Chateau d'If. Jag och Elina såg filmen igår. Citatet i överskriften är från filmen "(500) Days of Summer" som Elina och jag även såg på bio igår. Helt plötsligt hörs en svensk mansröst i filmen och den uttalar just det citatet, varpå jag och Elina börjar skratta som riktiga maniacs. Citatet är inte särskilt roligt, men ändå skrattade vi. Min teori är att vi skrattade på grund av chocken från att huvudpersonerna först handlar på IKEA och sedan ser en film där någon pratar svenska. Vi skrattade för att vi visste att inte en jävel därinne förstod den fulla innebörden av citatet, trots amerikansk undertext. Vi skrattade för att inte en jävel förstod vad vi skrattade åt. Och till sist skrattade vi för att skrattet från kusinen bredvid gödde ens eget skratt, det gick inte att sluta.
Det här inlägget vill jag dedikera till min familj, min mor och min bror, mina 6 fastrar och deras respektive, mina 18 kusiner, min älskade far och Mikael Engström som just nu har på kroken världens mest underbaraste kvinna.
Jag saknar er mer än vad jag trodde var möjligt. Det är inte förrän nu, när man har Atlanten emellan sig som man förstår vad man har, vad man vuxit upp med och som man önskar att man träffar mycket oftare. Det finns ca 6 miljarder människor på den här jorden, men det är endast en bråkdel av den summan som har rört vid ens hjärta.
Jag är glad att ni finns, att ni finns här att dela min värld, att ni finns här att älskas.
Gerd och Alexander; Mamma och Lillebror.
Ni är det bästa som finns, det vackraste jag vet och ibland undrar jag varför jag är här borta när ni inte finns här med mig. Men jag är envis likt min far, tålmodig likt min mor och modig likt världens bästa lillebror, så nog jag ska klara ett år.
Snart är jag hos er igen, min älskade familj som betyder allt för mig <3
Det här inlägget vill jag dedikera till min familj, min mor och min bror, mina 6 fastrar och deras respektive, mina 18 kusiner, min älskade far och Mikael Engström som just nu har på kroken världens mest underbaraste kvinna.
Jag saknar er mer än vad jag trodde var möjligt. Det är inte förrän nu, när man har Atlanten emellan sig som man förstår vad man har, vad man vuxit upp med och som man önskar att man träffar mycket oftare. Det finns ca 6 miljarder människor på den här jorden, men det är endast en bråkdel av den summan som har rört vid ens hjärta.
Jag är glad att ni finns, att ni finns här att dela min värld, att ni finns här att älskas.
Gerd och Alexander; Mamma och Lillebror.
Ni är det bästa som finns, det vackraste jag vet och ibland undrar jag varför jag är här borta när ni inte finns här med mig. Men jag är envis likt min far, tålmodig likt min mor och modig likt världens bästa lillebror, så nog jag ska klara ett år.
Snart är jag hos er igen, min älskade familj som betyder allt för mig <3
Skrämda barn och nya simtag
En hel månad har jag nu befunnit mig i "världens mäktigaste land", det känns både som mycket längre och som om jag kom hit igår. Ibland hoppas jag på att tiden ska rinna iväg så att jag får åka hem någon gång och ibland vill jag bara uppleva USA mer. Just nu är det bara en sak jag är riktigt säker på; jag kommer aldrig någonsin flytta hit. Det är i Sverige jag vill bo, där behöver vi inte betala skatt för allting och sjukvården ingår.
Jen har nu börjat jobba mindre övertid, vilket innebär att hon är hemma mer. Detta tycker jag är mycket härligt eftersom att det ger mig mer fritid. T.ex. så är hon hemma imorgon vilket innebär att jag ikväll kan ta bilen nerför route 70 västerut och ta mig till Marlton och Elina för att ha en sleep over. Mycket trevligt, jag hoppas även på att vi hinner med en bio ikväll. Vill nämligen jättegärna se Inglourious Basterds, Brad Pitt som skalperar Nazis, mysigt! Min sadistiska sida som kommer fram, mohaha!
Jen var även i början av den här veckan ledig så i Tisdags åkte vi till stranden. Sedan har jag jobbat. I Torsdags fick jag mitt första riktiga utbrott, jag visste inte att jag hade det i mig. Var rädd att jag skrämde Davey till oändlig rädsla för mig, men så var icke fallet. Vi är nu bra vänner igen.
Igår tog jag ut min veckolön i förtid och brände bort ca 80 % på en shoppingrunda i Freehold Raceway Mall. Är speciellt nöjd över en blå-svart tröja som är mycket nice^^ 5 av 5 toasts...
Mamma och Alex, saknar er mest av allt! Önskar ni kunde hälsa på mig fler gånger än till Påsk. Och Mamma jag har börjat planera tatueringen nu, får hjälp av Daveys trumlärare att skaffa noterna till "I Want to Break Free", fast gitarrnoter då. Har även tittat lite på tatueringsshopper i New York City. Vill ju välja en som är riktigt bra, så till påsk ska det ske. 20 år är ett bra riktmärke.
Ja, just det ja... har nu lärt mig simma frisim, ryggsim och bröstsim. Elena vill att jag ska lära mig fjäril med men får se hur det går med det... om en och en halv vecka börjar barnen skolan, härligt, och då ska jag simma som en galning. Får i och för sig slut på luft efter en längd men detta ska vi jobba på ;)
Ser verkligen fram emot ikväll. Myskväll med Elina! <3
Jen har nu börjat jobba mindre övertid, vilket innebär att hon är hemma mer. Detta tycker jag är mycket härligt eftersom att det ger mig mer fritid. T.ex. så är hon hemma imorgon vilket innebär att jag ikväll kan ta bilen nerför route 70 västerut och ta mig till Marlton och Elina för att ha en sleep over. Mycket trevligt, jag hoppas även på att vi hinner med en bio ikväll. Vill nämligen jättegärna se Inglourious Basterds, Brad Pitt som skalperar Nazis, mysigt! Min sadistiska sida som kommer fram, mohaha!
Jen var även i början av den här veckan ledig så i Tisdags åkte vi till stranden. Sedan har jag jobbat. I Torsdags fick jag mitt första riktiga utbrott, jag visste inte att jag hade det i mig. Var rädd att jag skrämde Davey till oändlig rädsla för mig, men så var icke fallet. Vi är nu bra vänner igen.
Igår tog jag ut min veckolön i förtid och brände bort ca 80 % på en shoppingrunda i Freehold Raceway Mall. Är speciellt nöjd över en blå-svart tröja som är mycket nice^^ 5 av 5 toasts...
Mamma och Alex, saknar er mest av allt! Önskar ni kunde hälsa på mig fler gånger än till Påsk. Och Mamma jag har börjat planera tatueringen nu, får hjälp av Daveys trumlärare att skaffa noterna till "I Want to Break Free", fast gitarrnoter då. Har även tittat lite på tatueringsshopper i New York City. Vill ju välja en som är riktigt bra, så till påsk ska det ske. 20 år är ett bra riktmärke.
Ja, just det ja... har nu lärt mig simma frisim, ryggsim och bröstsim. Elena vill att jag ska lära mig fjäril med men får se hur det går med det... om en och en halv vecka börjar barnen skolan, härligt, och då ska jag simma som en galning. Får i och för sig slut på luft efter en längd men detta ska vi jobba på ;)
Ser verkligen fram emot ikväll. Myskväll med Elina! <3
The emotional state...
Jag har aldrig vart så känslig och lättrörd som jag är just nu. Häromdagen bestämde jag mig för att lära mig simma frisim, jag ska ta vuxen lektioner at the YMCA. Jag nämnde för Jen att min pappa försökte lära mig när jag var liten eftersom att han var en simmare, varpå hon sa: "Då kommer han titta ner på dig däruppifrån när du simmar", och jag brister ut i tårar... något som endast en tom bil och låtar med Queen, Beatles och den där dumma "Hurt" av Christina Aguilera kan frambringa. Varför kan man undra? Kan ju i och för sig bero på att jag just nu befinner mig halvvägs runt jorden från allt som är bekant och tryggt för mig.
Men nästa vecka kommer ju Elina hit, jag längtar så!
Tillbaka till simningen. Igår åkte jag helt ensam till affären Sports Authority i staden bredvid Toms River, där köpte jag en riktig baddräkt och ett par simglasögon. Jag ska försöka att åka och simma varje dag när barnen börjar skolan, först måste jag dock lära mig hur man gör. Jag tycker att bilturerna när man kör ensam på de amerikanska vägarna är något av det härligaste jag vet. Man får liksom en liten kick av att klara av det helt ensam.
I fredags hade jag världens chokladsug, men inte efter amerikansk choklad... nej utan efter europeisk, och det finns bara på ett ställe. Aldi's! Så jag tog bilen ner till Route 37 kl 8 på kvällen och köpte mig min choklad... Hääärligt!
Den här veckan har präglats av roadkill, jag har sett en överkörd pungråtta, ett överkört rådjur och mest extraordinärt en överkörd skunk. Skunken hade under sina sista ögonblick lyckats tömma sina stinkkörtlar och att endast köra förbi det stackars djuret fick hela bilen att lukta. Det är svårt att beskriva doften från en skunk, det finns ingenting liknande... även ifall Annie tycker att det påminner om ballonger. Den kväljande doften var i alla fall mycket svår att bli av med och den kommer att finnas kvar i mina mardrömmar veckor framöver...
Jag har nu även gjort mitt första misstag... låter hemskt va. Fick jag sparken? Nej, men jag är tydligen nu en i familjen efter att ha förstört familjens garbage disposal. Allt jag skulle göra var att mala ner potatisskal och utrymmet under diskbänken började plötsligt läcka. Oops! Jag ska aldrig mer använda deras egg shell incinerator!
Igår kväll var vi vid stranden så jag tänkte dela med mig av lite bilder. Tyvärr åkte jag aldrig till New York, ändrade planer, men om ett par timmar ska jag ut med mina nya tyska vänner. Till' next week... Enjoy!
Men nästa vecka kommer ju Elina hit, jag längtar så!
Tillbaka till simningen. Igår åkte jag helt ensam till affären Sports Authority i staden bredvid Toms River, där köpte jag en riktig baddräkt och ett par simglasögon. Jag ska försöka att åka och simma varje dag när barnen börjar skolan, först måste jag dock lära mig hur man gör. Jag tycker att bilturerna när man kör ensam på de amerikanska vägarna är något av det härligaste jag vet. Man får liksom en liten kick av att klara av det helt ensam.
I fredags hade jag världens chokladsug, men inte efter amerikansk choklad... nej utan efter europeisk, och det finns bara på ett ställe. Aldi's! Så jag tog bilen ner till Route 37 kl 8 på kvällen och köpte mig min choklad... Hääärligt!
Den här veckan har präglats av roadkill, jag har sett en överkörd pungråtta, ett överkört rådjur och mest extraordinärt en överkörd skunk. Skunken hade under sina sista ögonblick lyckats tömma sina stinkkörtlar och att endast köra förbi det stackars djuret fick hela bilen att lukta. Det är svårt att beskriva doften från en skunk, det finns ingenting liknande... även ifall Annie tycker att det påminner om ballonger. Den kväljande doften var i alla fall mycket svår att bli av med och den kommer att finnas kvar i mina mardrömmar veckor framöver...
Jag har nu även gjort mitt första misstag... låter hemskt va. Fick jag sparken? Nej, men jag är tydligen nu en i familjen efter att ha förstört familjens garbage disposal. Allt jag skulle göra var att mala ner potatisskal och utrymmet under diskbänken började plötsligt läcka. Oops! Jag ska aldrig mer använda deras egg shell incinerator!
Igår kväll var vi vid stranden så jag tänkte dela med mig av lite bilder. Tyvärr åkte jag aldrig till New York, ändrade planer, men om ett par timmar ska jag ut med mina nya tyska vänner. Till' next week... Enjoy!
Ich heisse Ronnie...
Det har nu gått tre veckor och jag har äntligen träffat lite vänner. I fredags hade en värdfamilj fixat en avskedsfest för deras gamla au pair Viktoria och en välkomstfest för deras nya au pair Dorothea, samtidigt. Där träffade jag tre tyskor som kom för 3 dagar sedan, Dorothea, Johanna och Marlies. De är alla från Tyskland, liksom de flesta au pairer (tidigare var de flesta från Brasilien, men nu kryllar det av lederhosen). Tillsammans ska vi i höst färdas uppåt landet i 5 timmar för att ta oss till Albany, NY där colleget Silver bay ligger. Jag ska köra, Johanna ska ta med gps och Dorothea ska fixa färdkost (aka kakor).
Jag har nu kommit att tycka att min värdfamilj verkligen är underbar. I början tyckte jag allt var jätte jobbigt, dels för att barnen slåss hela tiden och dels för att jag längtar hem. För jag saknar verkligen Sverige och alla er där hemma!
Men förra veckan kom den äldsta systern hem och nu känns det som om vi delar på ansvaret att ta hand om de andra två, de har alla sina ljusa stunder och tiden flyter på snabbt. Längtar verkligen till att få börja college och testa på det.
There are two things that drives me crazy over here... luftfuktigheten och avsaknaden av riktigt svenskt godis. Var är all Marabou och Kina puffar?! Därför var jag tvungen att köpa lite snickers till mig idag, där rök mina joggingrundor som jag samlat ihop denna veckan...
Innan jag glömmer det vill jag bara kommentera Apoliva reklamen som lyckats ta sig in på nyheterna här borta, tydligen är många svenskar irriterade över hur ful modellen som sjunger i stormen är. Varför kan inte reklamer få vara lite fula, kvinnan är ju vacker men vädret får henne att se lite skrämmande ut. Reklamen är som tagen ur en skräckis och ni alla vet att de oftast är riktigt bra filmer... känner att jag kommer bort lite från ämnet så i alla fall, back off!
Film är nu mitt största nöje. Jag älskar film och kommer alltid att göra det, och ni vet det. Jag menar Baksmällan 3 ggr om på bio... endast jag kan genomföra sådana dumheter. Ska antagligen se Harry Potter på bio snart igen med Elena och Annie (döttrarna i familjen) kommer bli jätteskoj, men ska skaffa mig egna popcorn för de har smör på sina. Ush!
Har tyvärr inte så mycket att säga om den gångna veckan, och tyvärr inte så mycket bilder heller. Men nästa helg ska jag antagligen in till New York City igen, har en kompis där med och då lovar jag att ta med kameran ;)
Vill bara tillägga att amerikaner är riktigt aritga och pratglada, alla hälsar på varandra (har fortfarande inte listat ut vad jag ska svara när affärsexpiditerna säger "Hi. How are ya?" men men...). Igår åkte jag och köpte en basketboll (helt själv körde jag på de amerikanska vägarna måste jag tillägga) och när jag skulle betala gick en som arbetade i affären förbi bakom mig med en amerikansk fotbolls tacklingsdocka (ni förstår säkert vad jag menar). Expiditen frågar därpå om den också är min... Jag säger nej varpå han säger att då hade jag varit riktigt badass. Mannen efter mig i kön (notera; en helt okänd person. Only making smalltalk) säger då: "She looks kinda badass..." varpå jag blir tvungen att flexa... precis som en tauren ni kan förstå hur det såg ut...
Det var det. Hoppas på ett mer intressant inlägg efter min NYC resa. Ha det bäst där hemma! Många kramar!
Jag har nu kommit att tycka att min värdfamilj verkligen är underbar. I början tyckte jag allt var jätte jobbigt, dels för att barnen slåss hela tiden och dels för att jag längtar hem. För jag saknar verkligen Sverige och alla er där hemma!
Men förra veckan kom den äldsta systern hem och nu känns det som om vi delar på ansvaret att ta hand om de andra två, de har alla sina ljusa stunder och tiden flyter på snabbt. Längtar verkligen till att få börja college och testa på det.
There are two things that drives me crazy over here... luftfuktigheten och avsaknaden av riktigt svenskt godis. Var är all Marabou och Kina puffar?! Därför var jag tvungen att köpa lite snickers till mig idag, där rök mina joggingrundor som jag samlat ihop denna veckan...
Innan jag glömmer det vill jag bara kommentera Apoliva reklamen som lyckats ta sig in på nyheterna här borta, tydligen är många svenskar irriterade över hur ful modellen som sjunger i stormen är. Varför kan inte reklamer få vara lite fula, kvinnan är ju vacker men vädret får henne att se lite skrämmande ut. Reklamen är som tagen ur en skräckis och ni alla vet att de oftast är riktigt bra filmer... känner att jag kommer bort lite från ämnet så i alla fall, back off!
Film är nu mitt största nöje. Jag älskar film och kommer alltid att göra det, och ni vet det. Jag menar Baksmällan 3 ggr om på bio... endast jag kan genomföra sådana dumheter. Ska antagligen se Harry Potter på bio snart igen med Elena och Annie (döttrarna i familjen) kommer bli jätteskoj, men ska skaffa mig egna popcorn för de har smör på sina. Ush!
Har tyvärr inte så mycket att säga om den gångna veckan, och tyvärr inte så mycket bilder heller. Men nästa helg ska jag antagligen in till New York City igen, har en kompis där med och då lovar jag att ta med kameran ;)
Vill bara tillägga att amerikaner är riktigt aritga och pratglada, alla hälsar på varandra (har fortfarande inte listat ut vad jag ska svara när affärsexpiditerna säger "Hi. How are ya?" men men...). Igår åkte jag och köpte en basketboll (helt själv körde jag på de amerikanska vägarna måste jag tillägga) och när jag skulle betala gick en som arbetade i affären förbi bakom mig med en amerikansk fotbolls tacklingsdocka (ni förstår säkert vad jag menar). Expiditen frågar därpå om den också är min... Jag säger nej varpå han säger att då hade jag varit riktigt badass. Mannen efter mig i kön (notera; en helt okänd person. Only making smalltalk) säger då: "She looks kinda badass..." varpå jag blir tvungen att flexa... precis som en tauren ni kan förstå hur det såg ut...
Det var det. Hoppas på ett mer intressant inlägg efter min NYC resa. Ha det bäst där hemma! Många kramar!
I'm being Americanized!
Här är fem bevis på min transformation:
1. Peanutbutter and jelly sandwich! C'mon hur amerikanskt är inte det och det har jag ätit!
2. Macaroni n' Cheese... behöver jag säga mer.
3. YMCA, going over to the "Y" to swim. It's fun to stay at the YMCA...
4. Igår såg jag min första basebollmatch och jag var lika uppspelt som ett barn på julafton.
5. Min största synd gentemot Sverige. På matchen inledde de med den amerikanska nationalsången, alla ställde sig upp med handen för hjärtat... även jag.
Det är helt otroligt, två veckor här och jag är som förändrad. Min Area Director (hon som har hand om au pairerna) sade till och med att jag talar som en amerikan och att jag ser ut som en också. Så om jag vill kan jag komma in på college billigare, det är nämligen dyrare att gå på college om man inte är härifrån.
Pratade med en liten kille idag som sade att han skulle göra en bakåtvolt från läktarna, då sa jag att min bror kan göra en på bara marken (jag berättar nu endast om detta för att kunna skryta om min fantastiska bror). Var är din bror? frågar killen. I Sverige, svarar jag. Varpå han frågar vart det ligger och jag svarar; Europa. Jaså det är ett land? Alltså, vem vet inte att Sverige är ett land, vi slår ju deras landslag i fotboll!
Den här veckan har Jen vart ledig, så jag har inte haft så mycket att göra. Helt okej med mig. Har nu upptäckt hur jobbig en Wii balance board är, mina magmuskler värker än... Men ett roligt sätt att träna. Köp er en sådan!
Jag HATAR ost! De har det till allt här borta, istället för sås, i alla chips och godsaker, i deras sandwich och för att göra grönsakerna godare! Hallå?! Det är varken gott eller nyttigt.
Längtar däremot till Halloween, folk går till jobbet utklädda. Funderar på att vara en planet, kanske hinner äta upp mig tills dess. Not likely, since I'm bringing Lördagsgodis into the country!
Har redan påbörjat pyssel till halloween, har i trolldeg gjort ett öga, en rolling stones mun och ett avhugget finger... Mohaha!
5 kronor går till Sofie Davidsson som visste citatet från inlägg nummer 1. Grattis Sofie, nu gäller det bara att hoppas på att jag kommer ihåg det om ett år. Och alla ni som säger att ni är "still not jealous", det här är hur mycket jag tror er...
Aa Chrille du ser ju inte mitt ansiktsutryck men det är väldigt skeptiskt ;)
Saknar er alla!
Förlåt för avsaknaden av bilder, var så uppspelt inför basebollmatchen att jag glömde kameran hemma. Ska bättra mig.
1. Peanutbutter and jelly sandwich! C'mon hur amerikanskt är inte det och det har jag ätit!
2. Macaroni n' Cheese... behöver jag säga mer.
3. YMCA, going over to the "Y" to swim. It's fun to stay at the YMCA...
4. Igår såg jag min första basebollmatch och jag var lika uppspelt som ett barn på julafton.
5. Min största synd gentemot Sverige. På matchen inledde de med den amerikanska nationalsången, alla ställde sig upp med handen för hjärtat... även jag.
Det är helt otroligt, två veckor här och jag är som förändrad. Min Area Director (hon som har hand om au pairerna) sade till och med att jag talar som en amerikan och att jag ser ut som en också. Så om jag vill kan jag komma in på college billigare, det är nämligen dyrare att gå på college om man inte är härifrån.
Pratade med en liten kille idag som sade att han skulle göra en bakåtvolt från läktarna, då sa jag att min bror kan göra en på bara marken (jag berättar nu endast om detta för att kunna skryta om min fantastiska bror). Var är din bror? frågar killen. I Sverige, svarar jag. Varpå han frågar vart det ligger och jag svarar; Europa. Jaså det är ett land? Alltså, vem vet inte att Sverige är ett land, vi slår ju deras landslag i fotboll!
Den här veckan har Jen vart ledig, så jag har inte haft så mycket att göra. Helt okej med mig. Har nu upptäckt hur jobbig en Wii balance board är, mina magmuskler värker än... Men ett roligt sätt att träna. Köp er en sådan!
Jag HATAR ost! De har det till allt här borta, istället för sås, i alla chips och godsaker, i deras sandwich och för att göra grönsakerna godare! Hallå?! Det är varken gott eller nyttigt.
Längtar däremot till Halloween, folk går till jobbet utklädda. Funderar på att vara en planet, kanske hinner äta upp mig tills dess. Not likely, since I'm bringing Lördagsgodis into the country!
Har redan påbörjat pyssel till halloween, har i trolldeg gjort ett öga, en rolling stones mun och ett avhugget finger... Mohaha!
5 kronor går till Sofie Davidsson som visste citatet från inlägg nummer 1. Grattis Sofie, nu gäller det bara att hoppas på att jag kommer ihåg det om ett år. Och alla ni som säger att ni är "still not jealous", det här är hur mycket jag tror er...
Aa Chrille du ser ju inte mitt ansiktsutryck men det är väldigt skeptiskt ;)
Saknar er alla!
Förlåt för avsaknaden av bilder, var så uppspelt inför basebollmatchen att jag glömde kameran hemma. Ska bättra mig.
Lost in Munich.
Jag har nu överlevt en hel vecka i USA, unbelievable! How did I do it?
Snabb sammanfattning av min vecka:
Måndag
Åkte till Landvetter. Sa hejdå till morsan och hennes kille. Satte mig för att vänta på att boarde flyget (alldeles för tidigt min vana trogen). Såg inte Malin någonstans (tjejen jag skulle sitta jämte på planet). Blev nervös, tänk om jag har missförstått något. Kanske är det fel flyg. Flög ändå. Kom till München med ett försenat plan. 15 minuter på mig att hoppa på nästa flyg. Hittar Malin, tillsammans skyndar vi mot gaten. Snabbt toa besök. Väl vid gaten: "I'm sorry, your gate has been changed". 10 minuter att ta oss till andra sidan flygplatsen, which by the way is gargantuous (cool word). Halvvägs där möts vi av en passkontroll, lååång kö. Stressade som satan. 3 minuter innan flyget avgår störtar vi in genom förstaklass ingången.
Mycket jobbigt, men vi hann som tur var... hold on, Davey needs to show me something upstairs... Hur man doppar sötade flingor i redan sötad dricka, mycket gott. Jag kommer hem 20 kilo tyngre...
Var var jag... jo, anländer till Newark flygplats där vi fick visa upp en massa papper, fylla i ännu fler och gå igenom ett gäng passkontroller. "Thanks Bin Laden" Alan i Baksmällan.
Åker buss därifrån till hotellet där 41 utav 112 au pairer kommer från Tyskland. 1 utav dem är en kille (jävligt söt sådan), så vi fick höra en massa; "Good morning ladies...and Philip".
Sooova!
Tisdag - Torsdag
Frukost halv 7 bestående av fikabröd. Lektioner om hur man är au pair mellan 8 och 5. Trip to the greatest city in the whole wide world, NYC! Utav alla mina resor så var det den häftigaste. Skyskraporna försvann upp i molnen, yellow cabs fanns överallt och pizzorna var de flottigaste den här världen kan frambringa, yuk.
Torsdag var alla super nervösa, nu skulle vi äntligen få träffa våra värdfamiljer. Ska man krama dem? Skaka hand? Är barnen med? Tänk om de inte tycker om en?
Vi kramades, lyssnade på när Isabel spelade piano (beautiful) och sade hejdå. Laura, Meike, Yoko, Isabel, Malin, Isabel, Ingebjörg are just a few I'll miss.
Mitt namn ropas upp, där jag sitter och spelar spel med gänget, oh my god! Åker nerför rulltrappan, tittar ut i hallen och där står Jen! Kram! Yes, she is super nice!
Täffar barnen och Kasia när jag kommer till huset en timma senare, instant success! Känns otroligt bra att bo med dem, de har humor, särskilt aunt Karen och Tim, de gav mig ett nytt smeknamn. Tydligen så kallas de flesta som heter Veronica för Ronnie här borta, och hur coolt är inte det?
Helg
Nu har jag lekt, sett på little league fotboll, badat i pool, vart i en grocery store, sett en kolibri, kanin och en chipmunk. Jag har ätit en massa kakor och även börjat träna. Vattenmelon i mängder!
Idag ska jag kanske gå ut med lite au pairer vi får se om de har tid.
Saknar er alla där hemma! Speciellt familjen, hoppas katterna mår bra!
